Viktoria.

 Alla bilder är tagna av Emeile

 

 

 

 

 

 www.studioe.nu 

 

 

Foton som jag tagit med min IPhone!

Nu börjar man komma in i rutinerna och jag känner mig piggare efter förlossningen.

Det känns ju som att man inte har en ända muskel kvar i hela kroppen. Vart tog dom vägen under graviditeten?

Längtar tills man kan börja träna lite, och gå lite promenader.

Om jag anstränger mig för mycket under dagen så (äckelvarning) börjar de blöda färskt blod igen på kvällen och jag får tillbaka eftervärkarna.. Så min kropp är bestämd, jag måste ta de lugnt.

 

Amningen fungerar hur bra som helst och har gjort de ända från start.

Hon förstod direkt hur de skulle gå till, och Noelie är så lugn och snäll.

Hon är så nöjd med livet, det ända hon hatar är att byta blöjan, då skriker hon något fruktansvärt. Och VILKEN PIPA hon har! Hon låter verkligen som en flicka när hon skriker, brandalarm x 1000!

 

 Jag har försökt att ha henne mellan oss i en liten ''babynest'' liknande grej som vi byggt med lakan. ^^

Vill gärna ha henne där i eftersom hon är så himla liten.

Pojkarna hade jag ju sovandes på mig, brevid mig..osv..

Men dom hade ju lite mer vikt. :) Hon känns så liten och skör.

Jag är så rädd för att hon ska bli för varm.

Men hitills har jag inte lyckats få henne o ligga själv. Hon vill ha närhet såklart.

Men jag har försökt amma henne tills hon somnar, och sedan lägga ner henne, men hon vaknar ganska fort..

Så det har slutat med att hon har legat på mig ändå. Framåt 5-6 på morgonen så orkar jag inte försöka fler gånger, haha. Då behöver jag få sova lite.. ^^

När hon väger 4 kg sedan så kommer jag nog inte vara lika rädd längre.

Vågar inte ha henne i vagnen heller om nätterna, eller i spjälsängen. Då kanske katterna lägger sig på henne..

Vagnen är de ända stället hon gillar att sova själv.

Så på dagarna får hon ligga där o sova. Och jag rullar med mig henne vart jag än går.

Hon är min lilla prinsessa!

 

Pojkarna älskar henne, Sebastian är SÅ STOLT över sin lillasyster!

Han vill hålla henne hela tiden, han sitter så fint med henne i soffan och klappar henne, pratar med henne och pussar henne. När Alexander får hålla henne blir han så avundsjuk. Men Alex är också så himla rädd om henne, och helt förtjust. Hon kommer ha de bra, två storebröder som kommer vakta henne hela livet.

 

Anton är också helt galen i sin lilla tjej, han är en stolt pappa.

Och hon är en kopia av honom, och det är han såklart extra stolt över. ^^ <3

 

Vi är alla helt enkelt helt förälskade i våran lilla Noelie.

Och jag är så lycklig över att jag fått henne och att jag fått tre stycken välskapta barn! Det känns helt fantastiskt. Nu ska jag ge mina barn precis allt jag har. Det blir INGA fler barn här. Nu har jag 2 pojkar och 1 flcka. Ett barn till och vi får ju inte plats i bilen längre. ^^

Haha!

 

Jag ska göra ett inlägg om förlossningen med. :) En liten förlossningsberättelse.

 

 

 

Sur Sebbe!