Ett normalt inlägg kanske.

Nu sover alla barn..
Jag är helt slut, ska bara springa ut med sopor och sen så lägger jag mig..
Sebastian tar all min energi om kvällarna.

Imorgon ska vi på Elins student! :)
Får väl se hur mycket barnen orkar, och hur varmt det blir imorgon.
Är det för varmt så vet jag inte vad jag gör.
Kan ju inte dra ut Alexander då, han lider ju av det.

Sebastian ska ju inte äta Laktos längre,
han har ju vart dålig i magen jätte länge, och vårdcentralen sa att det kunde vara laktos.
Så jag skulle testa i två veckor o se om han blev bättre i magen.
Men han är antagligen bara överkännslig som tur är.
Och antagligen så går det över med tiden.
Men vi får väl se.

Alexander skrattade för första gången igår, ett riktigt skratt!! ''Hahaha''
Det var så gulligt, jag har aldrig hört ett gulligare barnskratt, jag lipade lite glädjetårar och sen fortsatte jag killa honom för att han skulle skratta igen, men det kom inget skratt.. ^^
Idag har han med skrattat, en gång, ett kort skratt.
Och ENVIS som tusan är han, vägrar ligga ner, ska bara sitta upp hela tiden.
Har en tavla i vardagsrummet som han tittade på när han var i mitt knä, och när jag vände bort honom från talvan så började han skrika som tusan.. Men sen när jag vände tillbaka honom så blev han jätte glad igen.
Tänkte först att det omöjligt kunde vara pga att han inte fick titta på tavlan,
men sen upprepade jag det några gånger.. Och jovisst var det tavlan...
Sen kom jag på, att han ligger o kollar på dendär tavlan när jag ammar honom med.
Undra vad det är med den tavlan som han tycker så mycket om.

Men napp och flaska vägrar han fortfarande..
Bööörjar bli lite frustrerande att han inte tar flaksan.
Inte för att jag vill lämna bort honom, men just för att det ändå är skönt o kunna ha den möjligheten om de skulle hända något.
Hamnar jag i Koma får dom väl lägga honom till bröstet eller nått.. ^^
Men han äter inte lika ofta längre, och jag ÄLSKAR att amma.
Det är så underbart, och jag börjar få ångest över att jag någongång måste sluta.
Och han bara växer ur alla kläder.. Ångest över det med, känns som det är sista gången jag använder dom, eftersom det känns som att Alexander är mitt sista barn. Så då känns allt som sista gången, sista gången jag upplever första skrattet, första leendet, osv.
Någon gång i framtiden ska jag fan hitta mig en man och ha ett barn till.
Någon gång, inte nu.. Notera de... Inte än på 10 år.

Ja men nu så ska jag lägga Alexander i Bärselen, och gå ut med Soporna!
Vågar absolut inte lämna kvar honom här den lilla minuten det tar o gå med dom.
Vad som helst kan hända.



Kommentarer
Postat av: Lina Ekesrydh

Du tror inte det är så att han är MJÖLK allergiker? För det är ganska vanligt att endel barn har perioder dom inte tål MJÖLK. Att små barn är LAKTOS intoleranta är ganska ovanligt! Mitt tips, skicka MJÖLK, MJÖLKFRITT och LAKTOSFRITT är TVÅ helt OLIKA saker! =) Och jag tycke du ska testa MJÖLKFRITT som sagt.

2011-06-09 @ 23:23:03

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback