Wictooria - 2barnsmamma

Ibland är det bra att ha en blogg, när man känner att man behöver skriva av sig.
Jag känner faktiskt bara sorg just nu, att livet är så fruktansvärt ont och elakt..
Det känns fel att skratta och le när sånt här hänt.

Efter att jag lämnade Sebastian på dagis så fick jag så ont i hjärtat,
helst av allt hade jag velat gå tillbax och hämta honom nu.. Men man kan ju inte gå runt och vara rädd.
Alexander sover här brevid mig i sin vagn. Jag släpper inte honom ur sikte.
En olycka är framme fort, och mina barn är verkligen olycksfåglar, allt från brännskador till o trilla ner för trappor. Allt händer dom hela tiden. Hur mycket man än vaktar och hur försiktig man än är, så går vissa olyckor inte att förbygga...

Från morgon till kväll så tänker jag på Maximilian och hans familj..
Man mår även dåligt för att man tänker på det hemska dom går igenom nu, det man inte ens önskar sin värsta fiende..

Livet är något människan ska plågas igenom..
Livet är skoningslöst och smärtsamt.

På påskafton förlorade Livia och Adam sin son Maximilan i en olyckshändelse.
Det som inte får hända, det händet iallafall.
Det känns så fruktansvärt, och jag lider med dom och känner stor sorg över att den lilla pojken mist sitt liv.
Ingen ska behöva överleva sitt barn, och ingen ska behöva gå igenom det dom just nu gör.
Det känns så meningslöst att ett sånt litet barns liv ska ta slut.
Vissa saker kan man ändå hitta förklaringar till, och se meningar med. Att saker och ting händer av någon anledning och man kan söka tröst i det. Men en sånhär tragisk olycka finns det ingen mening med och ingen tröst och hitta.
Det känns bara förfärligt och man tänker på sig själv och sina egna barn.. Det hade lika gärna kunnat hänt någon av mina egna pojkar..

Jag hade äntligen funnit lite ro och lugn med Alexander, eftersom att han alltid sätter i halsen..
Men nu är mitt lugn borta.. Nu är jag mer rädd än någonsin innan..
Jag är tacksam över allt som jag har, men jag är mer rädd över att jag kan förlora det på en sekund..

Till alla, oavsett om vi kanske hatar varandra, så ta vara på er själva, er famiilj och alla som står er nära..
Man ver aldrig när man förlorar det man har, och man tycks glömma det aldeles för lätt.. Sedan blir påmind om det varje gång en olycka är framme. Men olyckor ska inte behöva hända för att man ska ta vara på livet..

Hej hej.
Kanske dags att blogga lite..
Förra veckan så hade båda barnen vattkoppor.
Sebastian klarade det galant medans Alexander gnällde heela veckan.
Det var så tråkigt o sitta inne.. Fy o fy, men nu är det iallfall avklarat!

I söndags så slutade jag amma med!
Och det har gått jätte bra. Nattningen i söndags + måndags var han jätte ledsen, grät två timmar innan han somnade. Vi är ju hos Anton nu, och han har verkligen hjälpt mig jätte mycket. Han går upp med Sebastian på morgonen så jag kan sova längre med Alex och vi turas om att trösta alex när han är arg efter tutten . Igår kväll så drack han två flaskor varm mjölk (han tycker inte om välling) och sen somnade han tyst och lugnt.
Jag har dock fått amma honom en gång varje natt eftersom jag har så hemskt mycket mjölk, och jag vill ju inte ha mjölkstockning. Han är knappt vid medvetandet när jag ammar honom så har verkar inte komma ihåg att jag gjort det. Jag hoppas verkligen att mjölken kan sina snart så att man kan sluta helt på natten med. Idag känns det bättre i brösten, så jag hoppas verkligen att jag klarar mig utan att amma denna natten.  Får försöka pumpa ut allt innan jag går o lägger mig.
Jag är iallfall väldigt stolt över mig själv att jag äntligen klarat detta, men jag hade Aldrig Aldrig klarat det utan Anton. <3 Tack för all hjälp hjärtat!

Denna veckan så gör vi inte så mycket, när Anton är på jobbet så är det som o vara hemma i växjö. Vi är ute o leker, går i affärer, lagar mat och diskar. Dock så har ju Anton massa tv-spel som vi spelar, New super mario bros till wii spelar vi nu! Jag lääängtar tills Juli, då ska jag köpa ett wii till Sebastian i födelsdagspresent, och då ska de spelas!! Men vi kan bara spela när Alexander sover middag. :) Haha.. Och sen spelar jag och Anton på kvälllen när de sover. ;) Kul kul kul!

På fredag ska vi äta påskmat med Antons familj och på Lördag med min mamma. :)

Idag så ska vi gå ut till Lekparken, kanske våldgästa Anton på jobbet?
Tror nog vi väntar till efter vi käkat middag o gå ut, det är ju bara en timma kvar tills dess.

Mitt liv känns så bra nu, har inte mått såhär bra på flera år.
Det är tack vare mina fina barn och min fantastiska pojkvän.

Och en till sak, som jag inte tror att jag sagt i bloggen?
Alexander börjar på pilbäckens förskola 6 augusti! Så jag är mammaledig hela sommaren.
Jag visste inte att jag hade så många dagar kvar! :)
När föräldraledigheten är slut så får vi se vad jag ska hitta på,
antagligen blir det praktiken som jag skulle gjort nu. Men som jag får vänta med pga att det inte fungerade för mig med det andra dagiset. Kräsen som jag är.
Och sen så blir det ju vårdutbildning såfort jag kan göra det. Antagligen blir det väl kanske i vetlanda, vi får se hur det blir med de. Det känns sådär och flytta till vetlanda nu när jag har så bra dagis till barnen och när växjö har så bra utblidningsmöjligheter. Men det dröjer länge innan jag och Anton flyttar ihop. Möjligen i början av 2013, kanske i slutet av 2012. Jag hinner ändra mig många gånger innan dess.

Satt o läste lite bloggar, som vanligt.

Och såg detta:
http://mammasteen.blogg.se/2012/march/utkast-mars-28-2012.html

Och jag skattade högt när jag läste det..
En punkt som borde vart med är :
''Du är för dum för att själv inse att du är wt.''

Tilda är en praktexempel på en wt morsa.
Och det står jag för att jag tycker och inget illa med det, jag har träffat många ''wt'' och jag kan tycka att dom är väldigt trevliga och roliga.
Men tilda och hennes familj skulle jag inte sätta i kategorin ''trevliga och roliga'' allt mindre snälla..

Tänkte att jag själv skulle förlika mig med frågorna:

1) Dom dricker en helvetes massa coca-cola.
Nej, dricker knappt läsk överhuvudtaget.

2) Har ingen utbildning
Jag har utbildning.

3) Har väldigt ofta psykiska problem av någon form
Nej

4) Är för dumma/korkade/obildade för att orka sätta sig in i världsproblem som t.ex krig, svältkatastrofer etc. för att INTE tala om politik

Jag är väldigt intresserad av politik och hade nog engagerat mig mer i det om jag hade tid.


5) Har ofta fått barn vid låg ålder och har helst flera barn med olika pappor

19 och 21 är väl inte så låg ålder, men låg ja.
Flera olika pappor, jajamen.
Och fler pappor blir det, hej o hå!

6) Har/ eller har haft nära kontakt med droger/missbruk - om inte så själv så ofta mamma/pappa/pojkvän
Nej.

7) Har aldrig läst en bok
Jag har läst böcker, dock är det inget intresse jag har och eftersom jag har dyslexi blir det lite svårare för mig.


8) Har ruskigt tacky inredningssmak och köper gärna kraffs ifrån diverse lågprisfirmor - tenderar ofta att gilla väggord, djurmönster och annat osmakligt
Hum, nej? Lågpris möjligen iom att jag inte har bästa ekonomin isf.


9) Syns ofta i otvättat sunkigt hår som hemmafärgades för något halvår senast så att utväxten riktigt syns. Klipper sig gärna själv.
Nej ? Det är nog något andra får svara på.


10) Går helst klädd i smutsiga urtvättade mjukiskläder (gärna onepiece) och vet inte hur och vad smink är för någonting.
Nej. Sminkar mig alltid innan jag går ut, möjligen om jag bara ska gå snabbt till affären och ha någonting som jag inte orkar sminka mig perfekt utan bara lite mascara och puder

11) Röker / snusar för x antal hundra varje månad. Mer än normalt (om inte nikotingula fingrar och äckligt luktande hår så gärna snusfläckar på sängkläder, kläder och äckligt bruna och missköta tänder).
Röker, det gör jag.

11) Har aldrig någonsin haft ett riktigt jobb och betalt skatt.

Sommarjobb! :) Betalar skatt på föräldrapenningen, det är ju alltid något.

12) Är rasistisk och hatar invandrare bland annat för att dom kommer till Sverige och tar "våra jobb" (gå tillbaka till punkt 11 och läs den igen).

Absolut inte rasistisk


13) Går på socialbidrag och är nöjd och glad över detta.
Går på socialbidrag och skämms över det, och bara längtar tills jag kan börja jobba och praktisera. Och det blir i augusti -12 :)

14) Har någon form av ful kroppsutsmyckning - typ piercing, tatuering etc (gärna flera!)
Nej. har haft men har tagit bort alla!

15) Har flera kraschade kompis- och kärleksrelationer bakom sig och har svårt att behålla människor i sitt liv en längre tid.
Hum, det där är ju en orelevant sak..
Nicole är väl en kraschad kompisrelation och, vem har inte ex pojkvänner?

Det är så härligt väder ute!
Sebastian är på dagis och vi plockar lite här hemma.
Fixar lite till maten och sånt annat roligt..
Efter dagis så ska vi vara ute och leka tills jag måste in o dra igång maten.

Allt är toppen med mitt liv, förutom möjligen att jag har problem med Alex dagis..
Jag trivs inte med dom som jobbar där, och jag är för feg för att ringa o berätta hur jag känner.. Men imorgon ska jag ringa..
Jag har inte skolat in honom än, bara några enstaka gånger som vi vart där.
Blir illa till mods såfort jag bara tänker tanken att vi ska gå dit.
Funderar faktsikt på att ta de sista två månaderna av föräldraledigheten och börja om med allt dagis grejjande sen..

Sebastian är fortfarande samma fantastiska lilla pojke.
Mycket spring i benen och munnen går från morgon till kväll. Haha..
Han trivs på sitt dagis, och jag trivs så himla bra med hans dagis också.
Bara LÄNGTAR till efter sommaren då Alex får börja där också!
Hade jag på något vis kunnat vänta med att skola in honom på dagis tills han fick börja där så hade jag gjort det.
Sebastian är verkligen så duktig, han har ingen napp och ingen blöja. Han sover utan den om nätterna. Det ända han fortfarande gör är att bajsa i blöjan. Det klarar han inte av o göra på toan, han är ju så rädd för sitt bajs. Men det kommer när de kommer.

Med Anton går det också bra.
Alex tycker så himla mycket om honom, det är jag och Anton som han tycker om. Haha!
Mamma och Pappa.
Oftast när han gråter så kan vi trösta honom lika bra båda två. Och det börjar gå bättre o bättre med att sova i Antons famn istället för min.
Jag ammar ju FORTFARANDE! Och det gör ju allt svårt.
Jag hoppas verkligen verkligen att jag kan ta mig i kragen o sluta amma snart.
Hade vart så skönt o kunna lämna bort Alex EN natt!
Har ju inte vart med Anton själv en ända gång på hela tiden vi har vart tillsammans.
Inte för att det gör något så, men jag hade velat vara med honom utan att känna att '' nä men nu vaknar nog alex snart, eller nu måste han äta, nu gråter han..'' Bara få vara med Anton SJÄLV en hel dag o en hel natt!
Han överlever ju om jag skulle lämna bort honom nu, men det känns för jobbigt. JAG hade aldrig klarat av det.

Nä nu får jag inte sitta här längre för 1års trotsaren Alexander!

Isac Sebastian och Eddie.





Min hand, Kim, Eric, Lucas,Samuel, Emelie, Hanna <3




Glasstårta


Sjunger!

Blåser ljus

mmmmmmmm!!!







Sebbe har det gott han med. :)











Sötnos <3

Äntligen är det milt väder, så Alex också kan vara ute o gå och leka.




Saaaand!!




Okej, det var INTE gott med sand..
Men om man inte testar, så vet man inte!

Idag fyller Alex ett helt år!
Tiden går så fort, kan inte förstå att han redan är ett.. Vart tog den lilla bäbisen vägen?


Grattis min älskade lilla pojk på födelsedagen.
Älskar dig mest av allt.
Imorgon blir det kalas! :)

Barnen vaknade vid 6.30 idag..
Jag ville bara dra täcket över huvudet och sova lite till..
Men bäst o bara kliva upp innan man somnar om.

Sebastian sover så duktigt i sin säng till klockan 4 ungefär.
Det går inte o sova bredvid honom, han knuffas och har sig.
Jag brukar lägga honom i spjälsängen när han kommer, eller försöka lägga honom i sin egna säng igen..
Alexander sover i sin säng från 21 fram till 2 ungefär. Han äter någon gång innan jag lägger mig.
Behöver verkligen få sova i fred! Om dom sover i sina sängar så är jag utvilad på morgonen.
När Alex ligger brediv mig så rotar han bara efter tutten hela tiden, så han sover bäst själv.

Idag ska jag ner på stan en liten runda och köpa kläder till Sebastian och lite paket till Alex. :)
Han får inte så mycket, eftersom att vi redan har så otroligt mycket leksaker och kläder, han har ju precis allt han behöver. Men lite nytt ska han få, lite eget som bara är hans! Bland annat en leksakslåda där han kan ha sina egna saker! Sebastian bara tar allt från Alex hela tiden vägrar dela med sig med hans bilar och annat. Det blir bråk hela tiden.

Och jag får Absolut inte sitta vid datorn och skriva för Alex. Såfort jag närmar mig stolen så skriker han, och slutar inte skrika förren jag går bort från datorn. Haha.. Då är allt lugnt igen.. haha

Han har börjat trotsa en hel del..

Anton tog lite bilder

Jag och Alex är i Vetlanda och Sebastian är hos sin Pappa denna helgen. :)
Just nu så håller jag på att göra mig i ordning lite, ska gå ner o kolla i klädaffärerna medans Anton är och jobbar.
Blir så bortskämd när jag är här ju, får alltid sova på morgonen då Anton går upp med Alex. <3
Bara att få sova en timma extra gör så mycket!
Barnen har ju gått upp 6 hela veckan, så att få sova till 8 var skönt! :)
I Em ska vi till Antons pappa, sen ska vi till hans bror och hans två barn.
Alex springer runt här naken och leker. Han är alltid så glad när vi är här!
Innan blev han alltid ledsen när Sebastian inte var hemma, men nu verkar han tycka det är skönt..
Slippa ha någon som ska dra i ens ben hela tiden. ;)
Ska faktiskt försöka lägga in lite bilder snart med.
Det är svårt o sluta blogga när man har bloggat i så många år!

Jaha, nu behöver jag skriva lite.
Kommer lägga in inlägg lite då och då här. Men inte så aktivt som innan..

Barnen somnade som vanligt duktigt,
och varje kväll när dom somnat, när det är tyst och lugnt.
När jag har tid för mig själv, duscha eller vad som helst..
Ja då blir jag nedstämd och lite ledsen.. Jag föstår inte varför det är så.
Om dagarna är allt jätte bra, det är just bara när dom sover..
Tror jag måste försöka komma på anledningen till det, så jag kan göra nått åt det.
Och när det blir så har man ju ingen större lust o göra något heller..

Idag har jag iallafall städat och plockat hela eftermiddagen.
Det har kommit magsjukan till Sebbes dagis nu, en flicka hade spytt precis brevid Sebastian när dom åt mat.. Trevligt och mysigt.. Så det är vad jag har o se fram emot nu.. Magsjukan.. Igen
Jag hoppas bara att Alex inte får det, för hans lilla kropp klarar aaaldrig det.

Snart är lillkillen 1 år.. Det är bara en månad kvar!
Han går och går, han har blivit riktigt duktig och stadig..går hela tiden. Och han tycker fortfarande att det är så kul!
Den 24/1 var vi på bvc, då vägde han 8550g, smalis, och 77 cm, lång lång!
Han är ju så långt mot sin vikt... Jag vill att han ska gå upp, han äter så duktigt, och mycket.. men inte hjälper

det.

Och visst älskar man väl gratis grejjer?

Tack för alla fina kommentarer. :)
Tänk om alla kunde vara så snälla hela tiden!

Jag kommer låsa min blogg nu.
Jag är trött på att blogga tyvärr. Och det är uppenbarligen vissa läseres fel.
Vet att det finns många som gillar o läsa min blogg. Men nu så har det gått för långt med kommentarerna.
Jag kan ju välja att skita i kommentarerna, men jag tycker samtidigt att folk ska få läsa alla idiotiska kommentarer jag får och så bara känner jag att jag måste försvara mig själv.
Sen förstår jag inte vad det är jag gör som folk stör sig så mycket på..
Det måste ju antagligen vara för att jag mår jävligt bra just nu och har det jävligt bra. Och antagligen finns det folk som inte tycker om det. Och jag vägrar ta mer skit från folk som varken känner mig eller har träffat mig, eller ens vet någonting om mitt liv. Här på bloggen kommer kanske 30% av mitt liv fram, och vad jag gör.
Och av alla bloggar jag själv läser så tycker jag att det är oerhört lite drama i mitt liv. Ingen alls faktiskt.
Enligt mig själv så skriver jag inga idiotiska saker. Lite personliga åsikter ibland men inget direkt stötande?
Tycker lite synd om alla som finner mitt liv så intressant att dom måste sitta och hata mig hela dagnara, som inte längre får läsa blogen. Hoppas inte ni mår allt för dåligt nu, och känner att erat liv är enu mer meningslöst..

Ja, jag är faktiskt måttligt irriterad....
Att man inte ens ska kunna blogga..
Suck..

Anonym om svar: nästa barn blir väll med den killen du har nu o gör han till pappa.. sen gör ni slut eller så drar han
Sen hittar du väll nån annan kille o gör till pappa som med dom andra osv varför HÅLLER du du dig inte fast hos en kille?
Utan hoppa från kille till kille????

Svar
Men.. Snälla.. Vad är det du sitter och säger? Eller rättare sagt försöker intala dig själv?
Hoppar JAG från kille till kille?
Varför jag inte håller mig fast hos en kille?!
Detta är det första seriösa förhålladet jag har haft sedan Sebastians pappa!
Jag vart tillsammans med Sebastians pappa i tre år, sen tog det slut.
Träffade Alex pappa där imellan men det var aldrig något seriöst, det var aldrig någonting överhuvudtaget.
Så sitt inte här och säg att jag hoppar från kille till kille och säg inte att jag inte håller mig fast hos en kille.
Det var det absolut dummaste jag har hört.
Jag har Anton nu och så kommer det vara.
och för 100 gången, det blir inga barn här, jag har fortfarande p-staven.
Jag tror det finns folk som läser min blogg som inte riktigt tror på att jag satt in p-stav.

Anonym om lite bilder!:

Om du skulle bli gravid igen
Skulle du behålla barnet?

Svar: Ja. men jag kan inte bli gravid. Ja har p-stav

---

Anonym om svar:

Vissa har fått det ändå
fast dom har P-Stav..

Skulle du behålla barnet? eller göra Abort
med tanke på att dom 2 du har nu är så kallade "misstag" alltså inte planerat att få dom

Svar: Inga av mina barn är misstag! Dom var bara inte planerade.
Dom var precis lika välkomna från min sida som alla andra barn som är 'planderade'.

Som jag sa, JA jag hade behållt om jag hade blivit gravid, varför skulle jag göra abort nu när jag inte gjort det med dom andra två? Man får ju ta hand om det man skapat.
Detta barnet hade iallfall fått en pappa som hade ställt upp till 100% isf. Men jag blir inte gravid, min p-stav fungerar precis som den ska, jag kan inte bli gravid förrens jag tar ut den. Och det kommer jag inte göra på länge. Kanske till och med sätter in en ny direkt när jag ska ta ut denna. Vem vet?
Så det behöver ni inte oroa er över.
Och hade jag blivit gravid, så hade jag inte skrivit ut det i min blogg. Jag hade möjligen sagt det i vecka 30. Folks reaktioner hade blivit aldeles för jobbiga att hantera.

Idag så har vi ju vart på dagis igen.
Sebastian ville så gärna följa me lillebror till dagis idag. Men det går ju inte!
Men imorgon får han följa med, för då ska vi dit på eftermiddagen. :)
Alexander blev glad när vi kom till dagiset idag, han verkade känna igen sig. Han ställde sig mot glasdörren in till dagiset och pratade och bankade medans jag klädde av mig i kapprummet. Sen var han lite grinig och mammig, det var en pojk som var lite trotsig och Alex blev väldigt rädd och ledsen när han skrek. Så det var mycket mamma klängande idag. Men när vi hade sångstund så var han nyfiken och dansade till och med lite.

Barnen sover sedan två timmar tillbaka, först åt vi och sen vi badade i 1½ timma nästan. Efter det så slocknade dom nästan direkt.
Jag ska också lägga mig nu, jag är helt slut faktiskt.
På måndag åker första kattungen, och jag längtar faktiskt tills alla har flyttat.. Nu börjar dom bli stora och stökiga. ;)

Godnatt!

Hallå hallå!
Idag var ju första dagen på dagiset.
Det gick jätte bra, Anton var ju här och hjälpte till.
Först körde vi Sebbe till dagis och sen åkte vi till Alex dagis och var där en timma.
Det var skönt o ha Anton med, men imorgon får jag ju klara mig själv. ;)
Börjar vänja mig vid o få hjälp nu faktiskt. haha.
Och jag älskar att se Alex och Anton ihop!

Det var kul på dagiset för dom trodde ju att Anton var Alex pappa först, och sen frågade dom lite vem han var lik egenltigen? Och då sa jag ju att han inte var hans riktiga pappa. Haha.
Men dom tyckte väl att han mycker väl hade kunnat vara det.

Sebastian och Anton gjorde glassar igår som Sebastian har ätit hela eftermidagen. Men nu är dom slut..
Jag saknar Anton så mycket, det är det bästa som finns när vi är tillsammans allihopa.
Men nu har jag bara 2 av mina 3 pojkar hemma, och det känns lite tråkigt....

Kommer lite bilder strax..

Dagen har vart bra. Vi har vart och fikat med en vi känner. :)
Och så har vi lekt hela dagen och ätit mat och sånt vanligt.
Dom somnade vid kl 18, så jag får ju gå och lägga mig tidigt.
Men det är skönt att ha bra rutiner, utan det hade man ju inte orkat.
Dom går oftast och lägger sig runt kl 19.00.
Ibland som idag blev det 18, och vissa dagar 20. Men aldrig senare.
Det är så skönt.

Nu ska jag faktiskt torka golven och efter det ska jag duscha.. Nu har jag precis diskat upp och städat köket..
Sen blir det mys framför soffan med mig själv!

Jag förstår dig Victoria. Att släppa kontrollen överger sitt barn till någon man knappt känner är tufft. Det är inte barnet man oroar sig för. Det är mest för egen del. Känslorna. Man vill bara va med sina barn. Alexander är ju inte ens 11 månader! Jag vill Iallafall va med mina barn i princip alltid. Saknar dem varje sekund utan dem. Visst man måste vänja sig. Men som sagt är han bara 11 månader. Det är inte gammalt!

Svar:

Nej precis. Han är inte ens 11 månader.

 

Han har precis lärt sig gå riktigt,

 

jag ammar honom fortfarande och han äter ..nja.. relativt bra.

 

Han har fortfarande problem med tungan och problem med att han sätter i halsen lätt och sätter ofta saliv och dricka i fel strupe så han får hosta o hosta.

 

Det känns så FRUKTANSVÄRT jävla jobbigt att lämna över ansvaret om Alex till någon annan! Vad som helst kan hända. Jag har aldrig aldrig ALDRIG ens lämnat honom till en barnvakt! Han har legat brevid mig varje natt sedan han föddes. Det har vart någon timma hit eller dit, som idag när jag var tvungen att gå på ett möte och inte fick ha med mig barnen på. Och en dag varannan vecka när jag var på målarkurs en stund på kvällen. Vi är så tighta så det går inte o beskriva, jag har en helt annan relation till Alex än vad jag hade till Sebastian i samma ålder. Jag älskar dom lika mycket såklart! Men jag och Alex har ett starkare band och det är inte kosntigt eftersom det bara är jag, Alex och Sebastian. Sebbe hade hela sin släkt och en pappa som alltid fanns där och började vara hos sin pappa vannan helg tidigt i sitt liv. Han har också en helt annan personlighet än vad Sebastian har. Sebbe har alltid vart social, orädd och väldigt framåt. Alex är väldigt blyg, stillsam, lite mer tillbaka dragen.. Skeptisk till nya människor och nya miljöer. Dom är tvärt emot varandra på alla plan! Och iom hans personlighet så har ju jag varit mer försiktig med Alex, mer hönsig.

 

OFTA är det ju så att mamman har svårare än barnet att släppa taget, och att det är mamman som är löjlig.

 

Men i detta fallet måste jag faktiskt säga det är minst lika jobbigt för honom. Jag känner honom och jag vet bäst. Jag känner ju att han inte är redo, men jag måste ju ge det en chans iallfall. Även om jag känner att det kanske inte kommer gå så bra.. Han klarar inte ens av när andra är här, och jag går iväg till ett annat rum. Han får panik, gråter och kastar sig bort från personen han är hos och flyger efter mig som en pil. Och om någon skulle försöka hålla fast honom så får han utbrott utan dess like. Det är vissa personer som det fungerar med, det är först o främst Anton, hos honom känner han sig trygg. Han kan mata honom och dom kan ligga o leka själva i sängen utan att han ens reagerar på att jag är borta. Dom kan sitta i soffan och mysa ihop. Även hans familj har han reagerat positivt på, han har haft lätt för o trivias ihop med dom. Och min mamma fungerar, han blir alltid glad när hon kommer och vill inte ens gå till mig när hon är här, allt utom matningen fungerar, där protisterar han. Med Hanna som är gudmor fungerar det ibland, mer sällan. VI har ju träffat henne ofta ofta men inte så intensivt som jag träffat Anton, och Mamma har vi ju sovit hos ofta.  Sebastian och Alex fungerar ju självklart med, dom kan leka i timmar och jag kan göra precis vad jag vill.

 

Han har ett ganska litet närverk av personer i sitt liv.

 

Får väl säkert starka reaktoner på detta men så är det.

 

Det är säkert fel av mig att jag vart så hönsig med Alex, men det är ju så det har blivit. Han är världens gladaste nöjdaste unge, han gråter aldrig .. så länge han inte blir bortsliten från mig av någon främling.

Men han kan ju även busa och leka med folk han inte känner. Så länge han ser vart jag är och vet vart han ska fly när det blir jobbigt. ;)

Han är min bebis, min lilla lillebror.. Punkt slut.

 

Jag har ångest över att lämna honom och det borde ju alla som läser detta förstå eller?

 

Anonym om Dagis för Alexander på måndag.: okej :S
Hur kan du känna ångest över en sån sak
Är väll inget ????

Svar: du har inga egna barn va?

Redan på måndag börjar Alexander inskolas!
Anledningen till det var för att dom ringde mig idag från kommunen och sa att jag hade förtur på en plats till en vårdutbildning.
Blev lite smått irriterad att dom inte förvanat tidigare eftersom dom mycket väl vet att jag har barn.
Så dagen har gått åt till o ringa dagis och rektorer för att förklara läget om att jag måste börja inskola honom redan nu!
Utbildningen börjar 31/1 och kursen startar bara en gång om året.
Och detta kan jag ju bara inte gå miste om.
(Speciellt inte när jag fått sån särbehandling och slipper intervjuer och köer. )

Men dom var så trevliga och förstående och dom såg väldigt mycket fram emot att få träffa Alexander på måndag och lära känna honom. :)
Jag har dock total ångest, tootal ÅNGEST!
Känns fruktansvärt jobbigt! Går inte o beskriva med ord hur jobbigt det känns.
Jag tyckte det var jobbigt o lämna Sebastian på dagis när han var 14 månader.. Men detta är miljoner gånger värre. Kommer nog ligga sömnlös fram till måndag och tänka på detta.
Men det är ju absolut det bästa för mig och Alexander lider inte av det.
Tror tvärt om att detta kommer vara bra för honom.
Och denna utbildningen kommer ge mig jobb och jag slipper ta csn lån.

Min lilla pojke ska börja dagis på måndag, jag kan inte fatta det.
Han föddes ju typ igår? :(