Börja blogga igen?



Kanske är dags att börja blogga igen.
Mycket har hänt sedan sist jag bloggade.


 



Senaste händelsen var igår och jag känner att jag måste skriva av mig lite.
Forfarande helt skärrad..
Alexander har vart sjuk sedan i söndags,endast hög feber.
Igår var vi på vc vid klockan 11 för att jag ville kolla om han åkt på öroninflammation eftersom han inte hade någon annan symptom än feber. Läkaren hittade inga fel och vi fick åka hem.
Tillägga att i somras fick vi konstaterat att Alexander har astma med, så han går på flixotide(kortison) 2 gånger om dage och Airomir(luftförsvidgande) upp till 8 gånger om dagen.

Snabbt efter besöket blev han sämre.. Han fick en konstig hosta, blev extremt hes, jag gav honom mer Airomir men det hjälpte inte, sen sa det bara PANG och han kunde knappt andas. Jag sprang och hämtade medicinen men de hjälpte inte , sen lugnade det ner sig och han somnade av utmattningen efter attacken.
Antons mamma kom förbi en stund sen och Anton åkte iväg för att uträtta ett ärende.
Då vaknar Alexander utav värlens attack, han chippade efter andan och jag fick total panik igen.
Ringde till Jourläkar centralen i eksjö och förklarade läget, hans medicin hjälper inte och jag känner inte igen den här konstiga hostan. Det låter inte alls som hans vanliga astma hosta.
Såfort Anton kom hem så åkte vi till eksjö. Jag kände mig helt förvirrad, förstod inte varför hans medicin inte hjälpte, den ska ju hjälpa mot sånt här, det är ju därför han har den!
Vi kom in till Eksjö och han satt i min famn, en AT-läkare hade jouren tillsammans med en överläkare..
Helt plötsligt får han en till attack, jag knackar på AT-läkarens dörr, ''MIN SON HAR LITE SVÅRT ATT ANDAS!'' hon flyger upp och ut, kollar snabbt (1 millesekund ) på Alexander och kutar till överläkaren som rusar ut, ''det är KRUPP'' säger hon, frågar snabbt om han har andra sjukdomar, Astma säger jag då, dom lyssnar på lugnorna och han låter inte bra. Jag förklarar för dom att jag har gett honom hans medicin flera gånger mer än han brukar få men att det inte har hjälpt. " Astma medicin hjälper inte mot krupp".. Jaha, nehe, det visste ju inte jag.. I vanliga fall är inte krupp farligt, men när ett barn har astma är det mycket mycket värre. Ett barn som är friskt får en hostattack och sedan brukar det bli bra, de blir inte påverkade på detta viset. Han fick adrenalin att inhalera 2 gånger med 15 minuters mellanrum. Vi får sitta utanför läkarens dörr så hon kan springa ut snabbt ifall hans andning blir värre. Adrenalinet hjälper inte, vi blir skickade med Ambulans till barnakuten i Jönköping med blåljusen på. Väl framme där så får han adrenalin igen, längre denna gången och i 3 omgångar, han fick 8 stycken kotrison tabletter med, och alvedon och ipren om vart annat för att sänka febern. Han mådde otroligt dåligt, grät och hostade, jag kände mig så hjälplös och mådde verkligen skit dåligt. Personalen var fruktansvärt otrevlig i jönköping också. Dom pumpade i ungen medicin, han darrade och blev stimmig, och dom pratade knappt med honom.. Sedan mitt i allt, när han blivit bättre, då skickar dom hem oss, mitt i sena natten. Med en påse medicin. '' Ring ambulansen om det blir värre, och gå till vc imorgon om han behöber mer inhalation'' Eh, menar ni allvar..  Uppenbarligen var det fullt, och Alexander var tydligen inte viktig nog.

Idag mår han skit dåligt, han äter inte, dricker inte, han är inte sig själv, sover och vilar, sitter korta studer och knapprar på datorn och går sedan och lägger sig igen. Han låter hemsk... Jag antar att det är såhär sjukvården är idag, och det är skamligt..

Nu hoppas jag att medicinerna hjälper och att vi som mest måste åka till vårdcentralen, jönköpings sjukhus sätter jag inte min fot i igen.







Förlåt för dålig uppdatering

Jag har verkligen inte haft tid till att blogga.
Noelie har Kolik som heter duga och vi har fullt upp med det och grabbarna.
Och så har jag fullt upp med katthemmet: http://www.facebook.com/pages/Djurens-V%C3%A4nner-Vetlanda/166392870169980?fref=ts
 
Därför blir det inte så mycket bloggande.
Jag hoppas att jag kommer kunna ta upp bloggandet sen när livet har lugnat ner sig lite.
Noelie är ju redan 3 månader nu, tiden springer iväg.
 
 
 
 
 




 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Förlåt för dålig uppdatering

Jag har verkligen inte haft tid till att blogga.
Noelie har Kolik som heter duga och vi har fullt upp med det och grabbarna.
Och så har jag fullt upp med katthemmet: http://www.facebook.com/pages/Djurens-V%C3%A4nner-Vetlanda/166392870169980?fref=ts
 
Därför blir det inte så mycket bloggande.
Jag hoppas att jag kommer kunna ta upp bloggandet sen när livet har lugnat ner sig lite.
Noelie är ju redan 3 månader nu, tiden springer iväg.
 
 
 
 
 




 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Förlossningen med Noelie

Allt började den 23 egentligen.
Jag började blöda och få ont, åkte in till förlossningen i eksjö och fick sovdoser, morfin..
Samma sak den 24, massa blod och ont, sovdos den kvällen med, och morfin.
Hade sånna hemska förvärkar , så hemskt ont!
Den 25 Mars vad jag helt slut, orkade inte mer, gick till barnmorskan och fick ett totalt sammanbrott.
Då skickade dom mig till Växjö, tack gode gud!
Kl 14 kom vi till förlossningen i växjö, körde ctg och sedan kom en läkare som bestämde att jag skulle sättas igång nästa dag kl 8:00.
Så vi sov hemma hos mamma den natten..
 

26/3 



Kom in kl 8:00 och började med cytotec som skulle drickas varannan timma. Tappen var då 1,5 cm lång och 1,5 cm öppen. Men lite för bakåtriktad för att lägga bard kateter. Hon låg högt upp och var ofixerad.


Kl 10:00 var första dosen. Vi spelade Uno , lunkade runt och åt middag. 





 

12:00 var andra dosen. Kände inget nämnvärt.

14:00 var tredje dosen. Efter den började jag känna lite smärta! :) vi körde lite ctg och så. Hon fixerade sig. Tappen mjukades upp mer och mer. Jag var uppe och gick mycket.

16:00 var fjärde dosen. De tryckte på rätt bra då och jag lunkade runt omkring i hela sjukhuset och efter de så drog de igång ganska bra.


18:00  5te dosen. Jag fick hoppa i badet efter den dosen. :/ värkarna var regelbundna och det kändes...

20:00 fick jag sista helvetets dosen. Hade riktigt ont då. Fick citodon och sömntabletter för att jag skulle kunna sova. Var nästan så jag gick med på att ta petedin morfin sprutan.. Men nä.. Jag lyckades klara mig utan.Anton masserade min rygg och jag Somnade efter många om och men framåt 1:00. Då var jag öppen ca 3 cm och tappen var super mjuk och framåtriktad.

Sammanfattar den dagen som utmattande.

 

27/3

Vaknade pigg och utvilad. Var helt öm längst ner i magen efter cytotecen! Vi gick och åt frukost och sedan kom läkaren vid 10. De satte bard katetern då, en vattenfylld boll innanför livmoderpappen som man drar i 1 gång i timman.Under tiden den var i så kom narkosläkaren och satte ryggbedövningen. (Jag hade inte ont men vi hade bestämt att ingången skulle vara där så att jag skulle hinna få smärtlindring i tid.) 

 

Vid 11:00 drog dom i bollen, och då åkte den ut!Öppen 4,5 cm. Fick ingång till dropp och sådär.

 

12:00 kom läkaren och tog hål på hinnorna, jag fick egna värkar direkt av det. :) och vattnet rann och rann! Kändes som jag kissade ner mig varje gång jag fick en värk. Satt upp i sängen och andades mig igenom värkarna. Gick jätte bra och tyckte inte det gjorde så ont.

 

13:00 öppen 5 cm. Fortfarande lugnt .14:00 börjar jag med lustgasen ordentligt eftersom de börjar bli lite jobbigare med värkarna. Men lustgasen fungerade fint.

 

14:30 känner dom på mig igen och jag är fortfarande öppen 5 cm.Då drar dom igång lite dropp på de lägsta , bara för att göra de lite mer regelbundet..Då ber jag dom koppla på epiduralen eftersom jag blev rädd för att få panik ont av droppet.

 

Dessa bilderna är tagna 15:07 , hahah!

 

15:15 känner jag att värkarna börjar ändra karaktär.. Ber Anton kalla in barnmorskan och jag börjar känna mig lite rädd.

Säger till henne att "Nu de måste vara öppet mer än 5 cm nu, för NU trycker de. "
- "Ja du känner helt rätt " säger hon medan hon undersöker mig, huvudet står Längst ner och jag är öppen 9,5 cm. Dom klär på sig sina förkläden och jag andas min lustgas och försöker lugna mina nerver. 

 Får krystvärkar fort där, krystar ca 3 gånger och 15:37 föds hon. :) 
Mellan varje krystvärk frågar jag Anton hur han mår, om det känns okej. Hahahah.
Jag hade nog 2 min mellan krystvärkarna, och det var väldigt skönt.
Förutom de två minuterna när hon stod med halva huvudet ute, och jag var tvungen att vänta två min på sista värken, det var inte skönt. Men jag Sprack inte någonting, inte ett stygn och inga rispor eller någotning.
Barnmorskan hade ögonkontakt med mig hela tiden under krystandet.
Och tack vare de så kunde jag slappna av mellan krystvärkarna och låta bli att krysta när jag inte hade värk.

2756 g , 47 cm, 32 i huvudomfång. :)

 


Detta var den lättaste av mina tre förlossningar, och den minst smärtsamma!

 

 











 



 

8/



28/3

 

 

 

 


Tiden går fort.

Jag orkar inte blogga så mycket.
Har helt enkelt för mycket att göra.
Nu har jag halsfluss med.. fy.. Inte vart såhär sjuk på flera år.
 
Men nu är hon redan 1 månad och tiden går jätte fort.
Hon är helt underbar.
 
Jag ska skiva en liten förlossningsberättelse idag med, och ta kort på alla fina grejer vi fått till Noelie. Så fina kläder så det är inte klokt.
 
här kommer lite bilder.
 
2 timmar gammal, storebror kommer och hälsar på inne på förlossningen. :)


1,5 vecka


På 1 månadsdagen. :)





 
 
 
 
 
 

Familjefotografering - Studio E


www.studioe.nu











 
 








 
 
 
 
 
 

Fotografering med Emelie - StudioE



 
 
 Alla bilder är tagna av Emeile
 
 
Idag har Emelie vart hemma hos oss och tagit kort på Noelie.
Så himla kul, och Emelie är bara för duktig.
Jag förstår bara inte hur söt ungen är, HUR sött kan ett barn bli? Haha...
Min prinsessa!
 
www.studioe.nu
 
Vi var ju även hos henne och gjorde en familjefotografering och tog bilder på magen.
Kommer med bilder på det!
 
Kan verkligen rekomendera er att göra era fotograferingar hos henne.
Hon är jätte proffsig och hon är verkligen duktig med barn!
 
 www.studioe.nu 
In på hennes hemsida och kolla!
 
 
 
Foton som jag tagit med min IPhone!











Allt går bra!

Nu börjar man komma in i rutinerna och jag känner mig piggare efter förlossningen.
Det känns ju som att man inte har en ända muskel kvar i hela kroppen. Vart tog dom vägen under graviditeten?
Längtar tills man kan börja träna lite, och gå lite promenader.
Om jag anstränger mig för mycket under dagen så (äckelvarning) börjar de blöda färskt blod igen på kvällen och jag får tillbaka eftervärkarna.. Så min kropp är bestämd, jag måste ta de lugnt.
 
Amningen fungerar hur bra som helst och har gjort de ända från start.
Hon förstod direkt hur de skulle gå till, och Noelie är så lugn och snäll.
Hon är så nöjd med livet, det ända hon hatar är att byta blöjan, då skriker hon något fruktansvärt. Och VILKEN PIPA hon har! Hon låter verkligen som en flicka när hon skriker, brandalarm x 1000!
 
 Jag har försökt att ha henne mellan oss i en liten ''babynest'' liknande grej som vi byggt med lakan. ^^
Vill gärna ha henne där i eftersom hon är så himla liten.
Pojkarna hade jag ju sovandes på mig, brevid mig..osv..
Men dom hade ju lite mer vikt. :) Hon känns så liten och skör.
Jag är så rädd för att hon ska bli för varm.
Men hitills har jag inte lyckats få henne o ligga själv. Hon vill ha närhet såklart.
Men jag har försökt amma henne tills hon somnar, och sedan lägga ner henne, men hon vaknar ganska fort..
Så det har slutat med att hon har legat på mig ändå. Framåt 5-6 på morgonen så orkar jag inte försöka fler gånger, haha. Då behöver jag få sova lite.. ^^
När hon väger 4 kg sedan så kommer jag nog inte vara lika rädd längre.
Vågar inte ha henne i vagnen heller om nätterna, eller i spjälsängen. Då kanske katterna lägger sig på henne..
Vagnen är de ända stället hon gillar att sova själv.
Så på dagarna får hon ligga där o sova. Och jag rullar med mig henne vart jag än går.
Hon är min lilla prinsessa!
 
Pojkarna älskar henne, Sebastian är SÅ STOLT över sin lillasyster!
Han vill hålla henne hela tiden, han sitter så fint med henne i soffan och klappar henne, pratar med henne och pussar henne. När Alexander får hålla henne blir han så avundsjuk. Men Alex är också så himla rädd om henne, och helt förtjust. Hon kommer ha de bra, två storebröder som kommer vakta henne hela livet.
 
Anton är också helt galen i sin lilla tjej, han är en stolt pappa.
Och hon är en kopia av honom, och det är han såklart extra stolt över. ^^ <3
 
Vi är alla helt enkelt helt förälskade i våran lilla Noelie.
Och jag är så lycklig över att jag fått henne och att jag fått tre stycken välskapta barn! Det känns helt fantastiskt. Nu ska jag ge mina barn precis allt jag har. Det blir INGA fler barn här. Nu har jag 2 pojkar och 1 flcka. Ett barn till och vi får ju inte plats i bilen längre. ^^
Haha!
 
Jag ska göra ett inlägg om förlossningen med. :) En liten förlossningsberättelse.
 
Hoppas ni har de bra. Och Hennes namn utalas  Ungefär som Nova-li fast Noe-Li
Har fått höra hundra gånger nu '' Nova-li , vad fint''    - NEJ INTE NOVA-LI. NOE-LI, NOELIE!!
 
Det är bara 2 stycken i sverige som heter noelie, och nu 3 stycken då. Med våran lilla Noelie.
Det är en som stavar de Noellie dock. :) Möjligen att det var någn som hade stavningen Noeli med, minnst inte riktigt. Så två Noelie, en Noellie och möjligen en Noeli med.
 
 
Bvc var här i onsdags när hon var 1 vecka gammal. Då vägde hon 2600 g Exakt! =)
 
 
 
Sur Sebbe!
 
 
 
Var och fyndade lite kläder med.  det rosa är i 68 och de andra i 62.
dröjer länge innan noelie kan ha de

27/3 Noelie!

Nu så är vår lilla tjej här!
Hon föddes den 27/3 kl 15:37 ! :)
2756g och 47 cm. En liten tjej!
 
 
 

Fredag!

Hejhej

Nu är Alexander sjuk igen! Så ja, hemma med en liten gnällis idag! <3
Men nu får han gå nästa vecka på dagis också, om han är frisk, men sedan veckan där på så får han faktiskt vara hemma. Jag tänker ha en frisk Alexander när bebisen kommer ut!!
Hade ju vart typiskt med om någon skulle bli sjuk lagom till igångsättningen. Då får man ju skjuta upp den!
 
Imorse gick vi upp och åkte till affären tidigt innan Anton började jobba.
Så nu är kylen och frysen fylld.  MAT <3!
 
Inatt har jag vaknat av mensvärk 100 gånger och inte kunnat sova... :(
Men jag hoppas ju som sagt att all denna smärtan gör någon nytta med livmodertappen!
 
 
 
Nya sf SF mått
34+3 = 31,5 typ.
35+3= 33
 
 
 
 
 
Jag och Alexander dansar lite till denna,
tur att han inte kan engelska.....
 
'
 
 

Ny vecka, igen..

De senaste dagarna har tiden gått sakta tycker jag..
Jag hoppas att denna veckan kan gå lite snabbare och vara lite roligare.
Anton har vart sjuk jätte länge, i 9 dagar.
Det har verkligen vart 9 sega dagar! Haha.
Men nu är han frisk, och det är en ny vecka. Och jag hoppas vi alla får vara friska nu!!
Alexander har ju också vart jätte sjuk nu innan Anton blev sjuk..
Han fick öroninflammation bland annat, och fick penicillin, och får självklart en allergisk reaktion på penicillinet.
Så nu tål han helt enkelt inte vanligt penicilin..
 
 Jaja. Nog om sjukdomar..
Idag ska JAG klippa mitt hår!
För första gången sedan i somras!! =)
Får se hur mycket som ryker..
 
Nu är det bara två helger kvar innan bebisen kommer...Herregud..
Dehär helgerna ska vi verkligen ta vara på..Sebastian ska vara hemma båda helgerna med.
Det känns bäst... Vill inte vara ifrån barnen någonting nu innan det är dags. Bara dagis då isf.. Men där går dom ner i tid nästa vecka..
 
Jopp. Nu ska jag städa och sedan göra mig iordning inför frissan... Kan inte se ut som en Zombie.. :)

Äntligen

Så skönt. Nu är denna dagen slut! Och vi har vårat datum!
Sån himla lättnad.. Fick lite tidigare än vad jag hade trott!  Så det känns bra. :)
Nu så kan man ta de lugnt..
Imorgon ska jag köpa de sista kläderna som behövs och sedan ska precis allt vara klart!
Sen är de bara fritt fram!!
Jag har börjat känna en enorm trötthet, vet inte om det har med gravidteten i sig att göra eller om det är att jag har lite dåligt järnvärde. Käkar 1 järn tbl om dagen nu, så hoppas de ska hjälpa.
 
Nu så ska jag försöka njuta av den sista tiden, hoppas att de sista veckorna här nu kan få vara bra!
Har förhoppningsvis två veckor utav lugn och ro, och sen en vecka av hinnsvepningar och förhoppningsvis lite smärta för att förbereda kroppen!
 

Vecka 35 - Förväkar

Såfort jag hade fått hem datorn så pajade den igen!
Men denna gången så gav vi oss inte förren vi fick en annan dator!
Dedär var verkligen världens skit dator!
Men nu har vi en ny mycket bättre dator, vi la 2000 kr till och fick en som verkligen fungerar att spela på med.
Diablo och andra spel fungerade ju inte överhuvudtaget på den förra.
 
Ja nog om DATORN!
 
Vecka 35 nu och det är alltså 4 veckor kvar!
Det känns helt galet. 26 dagar ca kvar.
På torsdag får vi ju ett datum. Men de tänker vi faktiskt hålla hemligt. :)
Ni vet ju vilken vecka det blir så ni kommer ju att kunna ana när det blir iallfall.
Bloggen kommer självklart att uppdaras såfort bebisen är ute.
 
Igår så var vi och fotograferade magen och barnen!
Ska lägga upp bilder på det såfor jag fått dom.
Har bara fått se en liten sneak peak.
 
Idag så var vi på IKEA och handlade det sista till bebisen och lite till lägenheten.
Känns skönt, denna veckan kommer gå till att ställa allt iordning inför nedkomsten.
Jag har haft hemska sjuka förvärkar, riktigt hemska...
Så jag undrar nästan om denna lilla bebisen inte kommer komma ut av sig själv innan igångsättningen.
Men det återstår att se.
När vi var i Jönköping på IKEA idag så var jag nästan på väg att åka in till förlossningen för att kolla läget. Men det gav som tur var med sig! Men jag hade riktigt ont ett tag.
 
Nu så har barnen lagt sig och jag ska sitta och ta de så lugnt jag bara kan, har inte kunnat äta på hela dagen pga alla hemska förvärkar, har ont från och till hela tiden. Och har fortfarande ingen aptit..Men det ger sig, och kommer tillbax.. Och så håller de på.. Ska ta två alvedon och hjälper inte det så blir de dusch! Vill kunna sova inatt, utan att vakna av smärta.
Det jobbiga är ju att det är förvärkar och inte riktiga värkar.. Meningslöst.. :(
 
 
 
Här är en liten bild.
 
 
 
 

Vecka 33

Nu har jag fått tillbaka min Dator! Så nu kan jag uppdatera min blogg lite bättre..
 
Idag är det ca 39 dagar kvar! Helt galet!
Börjar bli så himla verkligt nu.
 
Och idag ska Alexander gå till tandläkaren för första gången!
Spännande o se hur det går.
 
Skriver lite mer senare.
Nu har jag lite att göra innan bussen går.
 
 
 
Vecka  33 vs vecka 25
Det växer visst fast att jag tycker jag är jätte liten.

 
 
 
Mer vecka 33
 




 

2 års killen!!!!

Här kommer en massa bilder på Alexander som fyllde två år igår den 24/2!! :)
 
Här är från den 22/2, då han fick en lite tidig present. ^^
 
 











 
 
 
Födelsedags morgon!
 





































 
 
Kalas!
 
 


























































































 

BM Besök igår v 30+4

 
Var hos barnmorskan igår! :)
Gick jätte bra.
30 i sf mått. Så det ligger jämt med Alexmagen nu!
Dock så var det ju där det slutade växa med alexander och blev en liten spurt till 34 cm där på slutet.. Men annars så hade jag mini mage med honom!
Så jag hoppas på en liten mage denna gången med.. :) Det är behändigt!!
 
Fyllt i lite på alexanders kurva från Journalen.. där kan ni ju se hur knäpp den va.
Sebastian höll en stadig kurva, och Lillan gör det också än så länge. :)
 
Annars var allt bra med!
A+ på allt.
 
Unnade mig denna randiga klänningen på rean. Haha. ;) Faktsikt storlek S fortfarande. YEY!!!
 
 

Enivsa lilla fröken bråttom!

I onsdags runt 17 tiden så började jag få lite ont.
Tänkte inte så mycket på det, hade vart ganska aktiv under dagen.
Anton kom hem och vi åt lite, barnen lekte. Anton fick hjälpa mig in i duschen, där jag satt på en stol ganska länge, tills varmvattnet var slut..
Barnen somnade ganska tidigt sen och min värk försvann inte,
och jag tänkte mest bara på foglossning och ansträngningsvärk.
Runt kl 21:00 hade jag ganska jävla ont, och gick och la mig i sängen.
Vid 22 kom anton och klappade lite på mig..
Sen så gick hela natten, jag sov knappt ingenting, när jag lyckades slumra till så vaknade jag av smärta.
På morgonen runt 5:00 så blev det lite bättre och jag somnade och sov relativt bra i 2 timmar..
Gick upp och åt frukost, och då bara drog de igång igen.. Ringde till min barnmorska då som sa åt mig o ringa till förlossningen istället.. Och fick komma in dit istället.
Självklart så var det ju förlossningsvärkar jag hade, som jag INTE fattat?! Hur kan man inte fatta det undrar jag, och även en läkare kom med kommentaren.. ''Har inte du fött två barn innan?'' (Öh jo.. Men jag är väl trög då.)
Fick brichanyl i benet och på tablett. Sen fick jag ligga där hela dagen för att de skulle vara säkra på att det verkligen gav med sig.
Några timmar till hemma och det hade nog vart ganska kört att stoppa förlossningen eftersom tappen var så pass påverkad. Någon cm till och vi hade legat på Neo med en liten minibebis nu.
 
Fick åka in på torsdagen igen för koll och allt sådant.
Brichanylen hjälper och jag ska ta den i 3,5 veckor till, sen är det fritt fram om hon vill komma ut.
Men jag tar den bara när jag verkligen behöver. Det är ju en SKIT medicin med de värsta biverkningarna på jorden..

Jag måste nu ta det LUGNT, får inte anstränga mig, ska mest vila..
Så ja, får väl se när hon behagar titta ut nästa gång! :)
 
 
 

Hick Hick!

 
Godmorgon!
Pojkarna är lämnade på dagis och jag har precis kommit hem.
Är inte riktigt pigg från förra veckan än. Det har satt sig på luftvägarna nu. :/
 
I måndags var vi en sväng på förlossningen igen!
Hon har vart så himla stilla i magen så jag blev orolig.
När man har en bebis som i vanliga fall är så aktiv att man inte får sova på nätterna så reagerar man snabbt när något inte är som det ska.
Fick göra ctg i 40 min och hon sov igenom näsan hela tiden, det var 5 min i slutet som hon vaknade till.
Dom buffade runt på magen och härjade.. Jag fick dricka isvatten.
Men jag var inte riktigt nöjd efter besöket heller.. Hon hade inte haft någron vakenperiod på hela dagen förutom då när hon vaknade till.
Igår var det samma visa.. Inte en ända vakenperiod!!  Var jag förbi BM vid 16:30 och pratade med henne om det, och hon körde en liten koll.
Hon ligger duktigt med huvudet ner, och ryggen snett utåt på min vänstra sida. Så det kan vara en förklaring till varför jag inte känner henne lika väl. Men hjärtat slog precis som det skulle hon tittade lite snabbt med ul. Och allt är bra.
På kvällen runt 21:30 så hade hon sin första vakenperiod igår. (vad jag kännt)..
Men imorse så hade hon snurrat runt med ryggen mot min rygg, så då fick jag rejäla sparkar.. Så nu känner jag mig lugnare.. Hicka har hon med börjat få mycket av! Och i allmänhet är jag så glad över att hon redan lagt sig med huvudet ner och verkar inte ha några planer på att försöka böka sig runt. :) Allt går enligt planen!
 
 
Ja, vad händer annars här?
Jag håller på att måla om en byrå till Sebastian, vit ska den bli!
Han och bebisen ska byta! :) Hon får den i vardagsrummet och Sebastian får en egen på sitt rum.
Börjar bli en del grejer till henne nu, så det är ju på tiden att man fixar klart detta.
Det är ju bara 59 dagar kvar! ^^
Hennes spjälsäng ska jag försöka hinna måla om idag med. Den ska egentligen bara målas vit en gång till eftersom den är så himla skavd. Vi köpte den för 150 kr, och vi har så mycket vit färg hemma. Så efter en målning så ser den som ny ut. :)
Sen så är det ju bara det sista kvar nu, ett lager utav blöjor, lite salvor, skötgrejer helt enkelt.
Vi ska till ikea med och handla till skötrummet som blir i tvättstugan, lite förvaringshyllor och så.
Även rullgardiner ska inhandlas till alla sovrum.
Vi har även lite till bb väskan som ska fixas. Jag måste ha amningsbh och amningströjor.
 
Jag har tagit hem min vagn från mamma med. :) Älskar den!
Har testbäddat den..

 
 
Vecka 30
 
 


 
Kicki

Jag har ett vuxet barn, fött på 1990 talet,tiderna ändras men tänkte fråga en som vet,varför sätter man igång förlossningarna nu för tiden? Sånt hände aldrig utan det var något problem för. Ta inte illa upp, jag bara undrar allt ändras ju och det har säkert sin förklaring.
Lycka till!

 

Svar: Finns 100 olika anledningar till att folk blir igångsatta nu för tiden.

Förr satte man oftast bara igång om man gått över tiden. De gör man ju nu också iofs.

Men det kan vara psykiskt,fysiskt, man har rädslor, sjukdomar.

Jag har en kombination, Psykiskt och är väldigt rädd. Exakt vad och Exakt varför vill jag inte gå in på dock. :) Det vet mina närmsta. Alla mina andra förlossningar har också vart igångsättningar. Så det är något min kropp och jag är vana vid. ^^

 

 


Barnmorska + förlossning vecka 29

Igår var det beök hos barnmorskan.
Det gick bara bra, hjärtljud på 155 och sf måttet låg på 28.
Jag har lite mindre mage nu är med pojkarna.
Men hon har sin kurva, så får vi se vart den slutar...
Jag vägde 72 kg.. Det känns jätte bra. Jag har fortfarande 3 kg kvar tills jag väger vad jag vägde vid inskrivningen av de andra graviditeterna. Mitt mål är att gå upp till max 78 kg. *måste sluta äta godis*
 
Den 4 april kommer det bli en riktig jäkla hinnesvepning hos läkaren. ^^
Då är jag i vecka 37+5, sen blir det ju förhoppningsvis igångsättning måndagen den 8/4. Vecka 38+2!
Har man RIKTIG jäkla tur så kanske det drar igång efter hinnsvepningen. Det hade man ju inte sagt nej till.. 
 
 
Blev skickad av barmorskan till förlossningen för koll sen efteråt.
Fick köra en lång ctg, göra ultraljud och alla sådana saker.
Vi fick även en liten tjuvtitt, och det är fortfarande en flicka. Ingen snopp eller pung iaf.
 
Hon har hittat ett bra läge ner med huvudet med, hon kan fortfarande snurra runt, men hon verkar trivas bra med huvudet ner*lättnad*. Dock så trycker hon väldigt mycket på min irriterade livmodertapp.. :/
Livmodertappen påverkas inte utav de, men det gör ont.
 
Nu är det bara 64 dagar kvar...

Jag är sjuk just nu, feber och fanskap...
Så nu ska jag krypa ner i soffan med lite chokladpudding.....Innan barnen kommer hem..
 
 
 

svar

 
Postat av: Anonym
Hej, vad tycker du om Pontus tjej Alice?:S
Kramar Mathilde
 
 
Svar:
Hej.
Jag tycker att Alice är en jätte go snäll tjej. Har absolut inget emot henne.
Annat var de med pontus förra tjej, henne tålde jag INTE. Väldigt knäpp märklig brud.
Är verkligen glad över att han hittat en bra tjej, och hoppas verkligen att det håller mellan dom. Och att Sebastian och Alice kan bli bra vänner och allt sånt.
 
 

Tidigare inlägg